ända

I substantiv

1. ende, bagdel (anatomi m.m.)

Så halt att morsan satte sig på ändan

Så glat at mor satte sig på bagdelen

Få nu ändan ur vagnen!

Se nu at komme i gang!

II substantiv

1. ende, yderste del

Börja i galen ända

Begynde i den forkerte ende

Resa till världens ände

Rejse til verdens ende

I ena ändan av affären

I den ene ende af forretningen

Spetsig i båda ändarna

Spids i begge ender

Den snygge killen som sitter vid kortändan av bordet

Den pæne fyr, der sidder for enden af bordet

2. slut

Dagen i ända

Hele dagen, helt til slut

Det var ingen ände på hennes klagomål

Der var ingen ende på hendes klager

När ska det bli en ände på det här?

Hvornår får det her en ende, vil det holde op?

bordända; fotända; huvudända

bordende; fodende; hovedende

Ta en ände med förskräckelse

Ende frygtelig galt

Vara till ända (tillända)

Være slut

Till den änden

Og derfor

III verbum

1. ende, slutte, få en afslutning

Elden som ändar jordelivet

Ilden, der afslutter jordelivet (om kremering)

IV adverbium

1. helt, lige, så langt som

Ända bort till garaget

Helt hen til garagen

Vågar du gå ända dit?

Tør du gå helt derhen?

Ända fram till reformationen lydde prästerna påven i Rom

Lige op til reformationen adlød præsterne paven i Rom

Ända in i det sista

Lige til det sidste

Ända tills filmen var slut

Indtil filmen var forbi